Medan du sover

 

Du ligger med huvudet på min arm.

Helt utmattad somnade du så.

Natten är stilla. Det hörs inget från grannarna eller utanför.

Det enda som hörs är din lugna och djupa andning.

Och mina egna hjärtslag.

Jag sticker in min näsa i ditt nackhår och andas in i takt med dina andetag.

Jag känner mig så nära dig, i samma rytm.

Ett lugn sprider sig i hela min kropp. Känner mig hemma.

Du vänder på dig, rullar av min arm.

Jag drar till mig armen, slinker ur sängen och smyger ut ur rummet.

Stannar till vid ett fönster och tittar på snökristallerna som långsamt dansar runt en lyktstolpes sken.

Det känns kallt och ödsligt. Men ändå fridfullt.

Känslan av närhet dröjer sig kvar, känslan av hemma likaså.

De har etsat sig in i min hud.

Jag står orörlig och hypnotiseras av snöflingornas virvlande rörelser.

Efter en stund känner jag att din kropp ropar på min.

Jag skyndar mig tillbaka till sängen.

Kryper in under täcket och studerar dina vackra ansiktsdrag.

Ler och blir varm.

Lägger mig så nära jag kan.

Pussar din kind. Viskar i ditt öra.

Kramar om dig försiktigt.

Du andas ut en lång suck.

Nu vet jag att jag är hemma.

 

Av Mikael Jensen

30 aug 2021