Mitt hjärta
Mitt hjärta stannade idag.
Det var som att hjärtat fick kramp och vägrade slå mer.
Något tidigare pratade du med mig.
Det såg ut som att vi hade hittat en öppning, en liten gnutta hopp.
Sedan stängde du igen öppningen med en stenhård smäll.
Jag har aldrig varit så rädd. Vet inte ens varför jag blev rädd. Fick panik.
Hjärtat slår igen men en stund undrade jag om det hade gett upp.
Jag vet att du har gett upp. Hoppades att du inte hade gett upp helt.
Nu vet jag inte vad som händer.
Bara att det gör ont och att du antagligen tycker att jag förtjänar det.
Om du har känt något i närheten av det jag känner skulle du veta att ingen förtjänar det.
Än finns hopp om att läka våra hjärtan.
Kom till mig.
